Startsida > Nyfiken på Gud? > Predikan > Galaterbrevet - del 3
Galaterbrevet - del 3 PDF Skriv ut Skicka sidan
Skrivet av Rune Andréasson   

Kort sammanfattning av kap 1-3

B 30 Fakta:

30:1 Avsändare: Skrivet av aposteln Paulus antingen från Korint eller från Efesos

30:2 Mottagare: Församlingarna i Galatien = området kring nuvarande Ankara i Turkiet

30:3 Datering: Lite olika förslag men mest troligt kring 54-55 e.Kr.

B 31 Varför skrevs brevet: 31:1 Paulus hade fått höra att villolärare hade kommit till församlingarna och predikat ett budskap som stort skiljde sig från det Paulus hade förkunnat. Nämligen att de Jesustroende hedningarna måste omskära sig på judiskt vis för att kunna bli frälsta – vilket i praktiken skulle innebära att de måste hålla hela den judiska lagen. Något Paulus vänder sig starkt emot.

31:2 Kapitel 1 beskriver Paulus förtvivlan över villolärarna som trängt in i församlingarna. Han redogör för hur han själv tagit emot kallelsen som apostel från Jesus själv och 31:3 i första delen av kap 2 beskrivs mötet med apostlarna i Jerusalem där hans uppdrag bekräftas och Paulus får fortsätta sprida evangeliet till hedningarna medan Petrus har huvudansvaret för judarnas frälsning.

31:4 I andra delen av kap 2 går Paulus till rätta med Petrus för hans inkonsekvens och sedan fokuserar han i 3:e kapitlet på att förklara att Guds löfte till Abraham – trons fader – gäller för alla som tar emot avkomlingen Jesus. Det är genom Jesu trofasthet som alla människor får inträde i Guds folk och får Anden.

Det som Lagen inte kunde göra, gjorde Jesus för alla folk.

Gal 3:26-28: Alla är ni nämligen genom tron Guds [barn] söner, i Kristus Jesus. Är ni döpta in i Kristus har ni också iklätt er Kristus. [28] Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.

Så går vi vidare i kapitel 4

B 32 Gal 4:1-7

Jag menar så här: så länge en arvtagare är omyndig är det ingen skillnad mellan honom och en slav, fast han är ägare till alltsammans. [2] Han har förmyndare och förvaltare över sig ända fram till den dag hans far har bestämt. [3] På samma sätt med oss. Så länge vi var omyndiga var vi slavar under de kosmiska makterna. [4] Men när tiden var inne sände Gud sin son, född av en kvinna och född att stå under lagen, [5] för att han skulle friköpa dem som står under lagen och vi få söners rätt. [6] Och eftersom ni är söner har Gud sänt sin sons ande in i vårt hjärta, och den ropar: "Abba! Fader!" [7] Alltså är du inte längre slav, utan son. Och är du son har Gud också gjort dig till arvtagare.

Resonemanget här bygger vidare på det föregående om hur hedningarna blir Guds barn på samma sätt som judar, tack vare Guds löfte till Abraham.

Både hedningar och judar har varit förslavade tills Jesus kom – alltså när tiden var inne = den tid som Gud bestämt.

Jesu ankomst som Människosonen är vändpunkten då alla människor skulle friköpas från de kosmiska makterna.

Det är korset som är centrum för den nya tidens inbrytande i världen, men det som Jesus gör på korset tar inte bort den gamla världen och ersätter den med en ny, men det för in en ny världsordning i tillvaron där alla gamla gränser är utsuddade och Guds rike är närvarande på ett nytt sätt i världen.

Tecknet på det är Anden som i vårt hjärta ropar ’Abba! Fader!’.

Det osannolika i detta är att alla som satt sitt hopp till Jesus är Guds barn och Jesu medarvingar.

Vad är det vi ärver?

Hela den himmelska härligheten!

Men också förmånen att få leva och lida med Jesus i den här tiden!

B 33 Gal 4:8-11

Förut, när ni ännu inte kände Gud, var ni slavar under gudar som i verkligheten inte är några gudar. [9] Men nu när ni känner Gud, eller rättare, när Gud känner er, hur kan ni nu vända tillbaka till dessa svaga och ömkliga makter och vilja bli deras slavar igen? [10] Ni håller ju så noga räkning på dagar och månader och särskilda tider och år! [11] Jag är rädd att jag har slitit förgäves för er.

Det finns gudar som inte är gudar! Gudar som förslavar människan för att tjäna sina syften. De har många namn och är lika verkliga idag som någonsin – inte minst i en tid där man försöker bortförklara allt som inte går att mäta och väga.

Då lämnas verkligen fältet öppet för alla makter som vill kontrollera och föra oss bort från livets Gud. Allt som skiljer oss från Livet är avgudar som behöver visas bort.

Paulus fråga: när ni nu en gång har blivit kända av Gud… hur kan ni då vända tillbaka..?

Ja, det är frågan som vi ställer idag också?

Varför vänder så många Gudstron och kyrkan ryggen? Människor som har smakat Herrens godhet!

Kanske beror det på kyrkans oförmåga att hålla fast vid det väsentliga – att låta hela livet genomsyras av relationen till Jesus – för att i stället anpassa allt till den rådande opinionen eller förpassa tron till en helt privat sfär.

Jfr Reinfeldt om arbetsmarknadsministern! ” Hon har själv betraktat det som en privat tro som hon känner, som inte på något sätt kommer att påverka det ansvar hon tar i regeringen.”

( M.Malm, Som om Gud inte finns s 14)

Galaterna har återigen börjat hålla sig till regler som inte har något innehåll.

Ja, det är lätt att falla offer för den som säger gör så här och så här, så blir allt så bra! Utan att förstå syftet bakom lockropen.

Det är det Paulus angriper i fortsättningen när han skriver:

B 34 Gal 4:12-20

Jag ber er, bröder (och systrar): bli som jag när jag nu har blivit som ni. Ni har aldrig gjort mig något ont. [13] Ni vet att det var på grund av sjukdom som jag första gången kom att förkunna evangeliet för er. [14] Min kroppsliga svaghet frestade er inte till förakt eller motvilja, utan ni tog emot mig som en ängel från Gud, ja, som Kristus Jesus. [15] Var är er hänförelse nu? Jag kan intyga att ni gärna skulle ha rivit ut era ögon och gett dem åt mig. [16] Har jag blivit er fiende genom att säga er sanningen? [17] De som så ivrigt intresserar sig för er gör det inte i god avsikt. De vill skilja oss åt för att ni skall intressera er för dem. [18] Det ivriga intresset för er är gott om avsikten är god - alltid och inte bara när jag är hos er, [19] mina barn, som jag än en gång måste föda med smärta tills Kristus har förkroppsligats i er. [20] Om jag bara var hos er nu, så att jag kunde slå an den rätta tonen - jag vet mig ingen råd med er.

Han utmanar sina vänner att jämför de nya lärarna med hur Paulus själv gjort. Titta på mig! säger han. Han menar att han inte har dolt något av sin svaghet och inte försökt försköna bilden av sig själv. Fast han var kroppsligt svag blev han mottagen tack vare det underbara budskapet!

Självklart undrar han var entusiasmen tagit vägen?

Beror det på att Paulus inte gömmer undan sanningen?

Så kan det ju vara. Vi klarar inte alltid att höra det som är sant.

Vi vill hellre att någon klappar oss på huvudet och säger att det är OK och bra som det är.

I v 17 blir Paulus väldigt tydlig med vad han sett – de nyas intresse är inte från Gud och äkta, utan man vill misskreditera Paulus och själva få kredit för att ha fört in hedningar på ”den rätta vägen”.

Det är så viktigt att avslöja falska motiv och urskilja dem från det som är sunt och rätt. Annars hamnar vi väldigt lätt i klorna på falska profeter och villolärare.

B 35 Jfr 1 Joh 4:1-3 Mina kära, sätt inte tro till alla andar utan pröva om de kommer från Gud, ty många falska profeter har gått ut i världen. [2] Så kan ni se vilken ande som är Guds: varje ande som erkänner att Jesus Kristus har kommit i mänsklig gestalt är från Gud, [3] men den ande som förnekar Jesus är inte från Gud. Det är Antikrists ande, som ni har hört skall komma och som redan nu är i världen.

B 36 Gal 4:21-31

Svara mig, ni som vill stå under lagen: har ni inte hört vad lagen säger? [22] Där står skrivet att Abraham fick två söner, en med sin slavinna och en med den fria kvinnan. [23] Men hans son med slavinnan var född efter naturens ordning, sonen med den fria kvinnan tack vare ett löfte. [24] Häri ligger en djupare innebörd: de två kvinnorna är två förbund. Det ena kommer från berget Sinai och föder sina barn till slavar, det är Hagar. [25] Sinai är ett berg i Arabien men svarar mot det nuvarande Jerusalem, som ju lever i slaveri tillsammans med sina barn. [26] Men det Jerusalem som finns i himlen är fritt; det är vår moder,

B 37 [27] som det står skrivet:

Jubla, du ofruktsamma

som aldrig har fått barn,

brist ut i glädjerop,

du som aldrig känt födslovåndor,

ty den ensamma får många barn,

fler än den som har en man.

[28] Ni, bröder, är löftets barn, liksom Isak. [29] Den gången förföljde han som var född efter naturens ordning den andre som var född på ett andligt sätt, och så är det också nu. [30] Och skriften säger: Driv bort slavinnan och hennes son. Slavinnans son skall inte ärva tillsammans med den fria kvinnans son. [31] Alltså, bröder, är vi inte barn till en slavinna utan till den fria kvinnan.

Här stöter vi på en skrifttolkning som vi kanske inte är så vana vid. Paulus som är uppväxt i den rabbinska traditionen har precis som Jesus, i våra ögon ett ganska fritt förhållande till texterna,

i den meningen att de går att kombinera lite hur som helst!

Det är naturligtvis inte det han gör, men deras tolkningstradition var annorlunda än vad vi tycker vi kan tillåta oss. Dessutom tror jag att både Jesus, Paulus och de andra apostlarna var duktiga på att lyssna in Anden som förklarar och klargör sambanden som vi inte förstår med vårt intellekt.

B 38 Resonemanget här om Hagar och Ismael i kontrast till Sara och Isak är ett sådant sammanhang. Kanske lite överraskande att Hagar står för Sinai – det heliga laggivningsberget!

Sedan överföringen av det hela till det fysiska Jerusalem – platsen och det heliga templet där Gud lovat att fästa sitt namn och uppenbara sig! – det hamnar på slavsidan!

B 38:1 Det fria Jerusalem är himmelskt och är vår moder – alltså det som föder vår tro och gör oss till Guds barn.

Det Paulus vill inskärpa hos sina vänner är att de är löftets barn. Alltså har fått del av löftet om det himmelska arvet och är fria genom tillhörigheten till Jesus.

B 38:2 Därför kan ni väl inte gå tillbaka och avsäga er den friheten!!!? Det skulle faktiskt kunna vara detsamma som att häda den helige Ande – dvs mot bättre vetande överge livet i Guds frihet till ett nytt slaveri.

B 39 Gal 5:1-6

Till den friheten har Kristus befriat oss. Stå därför fasta, och låt ingen lägga på er slavoket igen. [2] Hör på vad jag säger er, jag Paulus: om ni låter omskära er har ni ingen nytta alls av Kristus. [3] Jag försäkrar er igen: var och en som låter omskära sig är skyldig att hålla hela lagen. [4] Ni är utestängda från Kristus, ni som söker er rättfärdighet i lagen; ni har hamnat utanför nåden. [5] Ty vi väntar oss i vår ande att genom tron vinna den rättfärdighet som är vårt hopp. [6] I ett liv med Kristus Jesus kommer det inte an på omskärelse eller förhud, utan på tron, som får sitt uttryck i kärlek.

Paulus gör allt han kan för att förmå sina vänner att inse vad som håller på att gå förlorat om de låter omskära sig. Hela det himmelska arvet försvinner bort och de hamnar under omöjligheten att följa en lag som ändå bara ger insikt om tillkortakommande!

B 40 V 5 i bibel 2000 liksom 1917 säger ..vi väntar oss i vår ande att.. det är sannolikt en felöversättning eller i varje fall en texttolkning som inte är i enlighet med grundtextens intentioner.

Med största säkerhet skall det i stället heta: ..det är genom Anden, till följd av tron som vi väntar…Det är återigen Guds och Jesu Ande det beror på om vi ska bli räddade och inte vår förmåga att sätta tro till det vi hör. (En liknande översättning finns i v 16 men det återkommer vi till nästa gång)

B 40:1 Det kristna livet hänger inte på något fysiskt – dvs om jag är jude eller hedning – utan på om den tro jag fått genom Jesus tar sig konkreta uttryck i mitt vardagsliv. Där är kriteriet på en rätt tro. Tron utan gärningar är död.(Jak)

B 41 Gal 5:7-10

Ni kom bra i väg. Vem har nu hejdat er, så att ni inte lyssnar till sanningen? [8] Den ni har lyssnat till är inte han som kallade er. [9] Lite surdeg och hela degen jäser. [10] Jag tror på Herren och litar på att ni inte skall ändra tänkesätt. Men den som försöker ställa till förvirring bland er får ta sin dom, vem han än är.

Paulus har inte gett upp om Galaternas vilja att hålla fast vid det sanna evangeliet – frihetens glädjebud som de så öppenhjärtigt tog emot en gång.

41:1

Frågan vad som får människor att så snart bli hejdade i sin trosutveckling är viktig och svår. Jesus tar upp den frågan i liknelsen om de fyra olika jordmånerna.

Det är så mycket som försöker döda och förkväva livet.

Vi behöver vara på vår vakt mot den surdeg som förgiftar livet och gemenskapen. Rensa bort den innan den fått fäste och i stället låta Guds ord och Ande få genomsyra våra liv och vår gemenskap.

 

Bara så kan livet som Guds barn hållas sunt och friskt och utvecklas i den frihet som Jesus har friköpt oss till att leva i.

Senast uppdaterad den Onsdag 30 mars 2016 15:43
 
 

Dagens bibelord

Vem är inloggad?

Vi har 57 besökare online

 

 

 

 

 

EFK Logotyp